摘要:Denna artikel handlar om den geografiska spridningen av nyanl.nda 1 .ver Sveriges kommuner och f.ruts.ttningarna f.r egenf.rs.rjning i dessa kom- muner. Nettotransfereringar fr.n den .vriga befolkningen i Sverige till gruppen som har kommit hit som flyktingar eller anh.riga till flyktingar ber.knas i .r (2015) motsvara 1,35 procent av BNP (Ruist 2015). Till detta kan l.ggas 0,65 procent av BNP i asylkostnader f.r Migrationsverket och andra myndigheter, till en sammanlagd kostnad av 2 procent av BNP, eller ca 80 miljarder kr, 2015; samt nettotransfereringar till invandrare som inte kom som flyktingar till betydande kostnader (Ekberg 2009); och de troli- gen .nnu st.rre indirekta kostnaderna av t ex minskad tillit och f.rs.mrade skolresultat. Det .verv.ldigande sk.let till .kade nettotransfereringar till flyktingar .r att denna grupp i mycket mindre utstr.ckning .n den .vriga befolkningen arbetar och bidrar till statens int.kter. 2 Mot bakgrund av detta "arbetsmarknadsgap" (Bergh 2014) genomf.rde alliansregeringen den s k etableringsreformen (lag 2010:197) d.r Arbetsf.rmedlingen gavs ansvaret f.r att placera nyanl.nda i kommuner utifr.n f.ruts.ttningarna f.r f.rv.rvsarbete. Etableringsreformen ".r tydligt inriktad p. att nyan- l.nda snabbt ska f. jobb och l.ra sig svenska", f.rklarade den d.varande integrationsministern Erik Ullenhag (2010) i Dagens Nyheter. Det framst.r nu som en angel.gen forskningsuppgift att unders.ka huruvida nyanl.nda som ska ut p. arbetsmarknaden och hitta f.rs.rjning placeras i s.dana kom- muner d.r det finns jobb eller f.ruts.ttningar f.r att jobb ska v.xa fram